Let the salt wash, over the wounds and bring them back to life again...

Hej!
 
Just nu är det verkligen mycket som cirkulerar genom mig. tankar, funderingar, Mycket som jag egentligen kanske inte ens vill veta av men som på något sätt finner sig en plats ändå i de eviga kedjor som uppstår när flera toner blir till små korta ord följder som på något sätt kommer till att påverka mig.
 
Jag vill inte veta  av att jag inte duger jag vill inte veta av lovorden som plötsligt blev till skälsord. När så många förväntningar/ föhoppningar resulterar i damm och smuts från föregående tider... När så mycket blir så lite... 
 
Antingen så pratar jag eller så skriver jag... att snacka med någon för tillfället om alla bubblor som konstant attackerar mig känns inte så troligt. Jag vill ha ett gevär och skuta håll på alla bubblor, förgöra dem på ett sånt sätt att de aldrig mer återvänder. 
 
Den makten har dock inte jag, även om jag önskar. Så otroligt många förväntningar som gått snet.
 
Om jag hade vetat hade det kanske aldrig blivit. Hade det kanske aldrig funnits.
 
Jag skulle så otroligt gärna vilja vara så långt bort från den plats där jag just nu befinner mig, med personer som jag bryr mig om och som visar detsamma, med personer som bara enbart låter jag vara jag. Som ser mig för den jag är och inte för den jag inte är. Som kan medföra mig den energi som jag så väl behöver och som jag kan ge dubbelt upp tillbaka till... 
 
I wanna destroy the memories erase what i dont know, and realease my present...
 
Just let me be myself... nothing more and nothing less... 
Just accept me for who i am, not what you hope i could be
Dont always judge me for what i am, but for who i want to be...
Stay open for my suggestions dont always turn them down... 
 
Let my vains run free from guilt, and breakage 
Let me look up and look down, with out starring at me. 
 
//Enid 

step...

 
whatch out for the next step you take...
 
//Zai 
 

Oh and so it goe's again...

Hey!
 
Varit i skolan i lite över en vecka... en del börjar i augusti jag började den 1 oktober... Inte helt fel måste jag säga och om nio månader står jag på egna ben fri från läxor och fri från allt som kallas för gymnasiet. Något jag i nuläget ser väldigt mycket fram emot men vad jag ska göra efter det är fortfarande lite av ett frågetecken även om jag har en del ideér på vad jag skulle vilja göra. //Zai