Från vanlig häst till Islandshäst: Hördur från Väbylund

Hej!
 
Ja alla har en berättelse om hur de kom i kontakt med Islandshästen och nu tänkte jag berätta om min historia från den så kallade "vanliga" ridskolan med stora hästar och ponnyer till Islandshästen. 
 
Jag var som femåring livrädd för hästar, jag fick möjlighet att provrida en shettis på skansen när jag var fem. Samtidigt som jag var livrädd ville jag jätte gärna rida. Det slutade med att min mamma fick tvinga mig upp på hästryggen, nåt år senare började jag rida på ridskola. 
 
Jag red på tre olika ridskolor och kom även i kontakt med ponny och storhäst travet under åren. När jag var 11 kom jag i kontakt med Islandshästar. Jag hade varit med på turridning några gånger och hade även hunnit med att vara på ett ridläger med Islandshästar när jag fick provrida våran väns Islandshäst.
 
Bilden lånad från Huddes nya och nuvarande ägare. Idag är han 19 år gammal och en trogen ögonsten som man kan lita på till 100%
 
Hördur eller "Hudde" som vi kallade honom var då en 10 årig Islandshäst valack trygg men framåt. Första gången jag fick prova honom nådde mina ben knappt nedanför sadelkåporna vilket gjorde att jag knappt kunde använda stigbyglarna som var placerade under kåporna. Efter denna lilla provtur växte mitt intresse för islandshästar och jag började rida honom allt mer. 
 
Jag minns så väl mina skogsturer med Hudde när jag var 11 år gammal. Jag red ut mycket själv i skogen, det var troligen den absolut bästa tiden på dygnet att få färdas fram över stockar och sten med en islänning, stundtals nästan ha en kännsla av att man flyger när vi galopperade genom skogarna och runt alla krön. 
 
Som liten älskade jag när det gick undan och rundorna i skogen blev en vana, vi hade bestämde ställe där vi skulle galoppera skritta eller trava/tölta och vi båda hade full koll på exakt vart dessa förändringar skedde. När vi kom till den backen där vi brukade galoppera började Hudde galoppera och jag drev på :)
 
När hans ägare frågade hur det hade gått när jag kommit tillbaka efter våra turer i skogen fick hon ofta svaret att jora klart att det hade gått bra Hudde hade skött sig exemplariskt. Kanske små stuckit lite men det var ju bara kul! Svarade jag ovetande orädd och hästgalen 11 åring. 
 
turerna med Hudde såg långt ifrån likadana ut genom de fem år som jag red och tränade honom! När jag blev äldre hade jag ett allt större intresse av att göra förändringar och lite mer ta över kommandot något Hudde som tvärsäker och otroligt härlig häst men med en del humor inte alltid höll med mig om. Jag ville bestämma över tempo takt och gångart. Även de turer då vi inte riktigt kom överrens alla gånger blev också ett typiskt inslag i våra stunder tillsamans. Under vissa turer var det mer en utmaning om vem som kunde vara envisast och ack den som ger sig. 
 
Det kom både perioder då han stack med mig och stannade. turer då jag tänkt att vi skulle rida på stubbåkrarna och så fort vi kom ut så blev det en fartfylld och ganska okontrollerad galopp. Eller stunderna på ridplan då han gjorde inget annat än att växa fast på ett och samma ställe och inte rörde sig ur fläcken och om någonstans så bakåt. 
 
Dock har vi också haft våra turer och ridpass då vi varit helt i samspel, då man känner att man aldrig vill sluta bara fortsätta få gunga fram i en mjuk takt fast och härlig galopp eller en explosiv och fartfylld tölt på lös tygel. Helt fantastisk var han. En häst jag verkligen lärde mig otroligt mycket av. 
 
Hudde var typiskt fyrgångare med en klockren och otroligt stabil trav en stundtals något mindre stabil/ svår tölt en bra stadig galopp även på mindre volter och en bra skritt. 
 
Efter fem år av otroligt många lärdomar hade jag äntligen möjlighet att få köpa en egen häst. Funderingar på att köpa Hudde var flertalet gånger uppe på agendan. Dock kände jag att jag ville gå vidare finna en ny häst med nya utmaningar och möjligheter och som skulle hålla för den träning och tävling jag nu ville satsa på nu när jag äntligen efter så många år fick möjlighet att köpa egen häst en dröm som äntligen nu skulle få gå i uppfyllelse. 
 
FORTSÄTTNING FÖLJER!
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback